Välkommen till

Lund-Kloster Rotaryklubb

Rotary är ett yrkesnätverk som arbetar för en bättre värld. Klubbmedlemmarna har olika upplevelser, bakgrunder, kunskaper och livsåskådningar som bidrar till att skapa intressanta möten och meningsfulla humanitära insatser. Lund-Kloster RK träffas varje tisdag för att utbyta erfarenheter och lyssna till ett intressant föredrag samtidigt som vi bidrar till den lokala och globala samhällsnyttan.

Om LUs nya Centrum för Beredskap och Resiliens

Föredrag av Johan Bergström

Johan är professor i Risk och Säkerhet vid Avdelningen för Riskhantering och Samhällsäkerhet. Föreståndare för Lunds universitets Centrum för Beredskap och Resiliens (LUPREP).

Han bedriver forskning, undervisning och handledning inom riskhanteringsområdet såväl i ett samhällsperspektiv som ett organisationsperspektiv.

Sedan 2025 är han föreståndare för Lunds universitets nya tvärvetenskapliga centrumbildning för forskning och utbildning i beredskap och resiliens (LUPREP). Centrumbildningen innefattar forskarskola, två nya magisterprogram samt samverkansaktiviteter.

Johans egen forskning har genom åren främst kretsat kring begreppet resiliens; från början ur ett organisationsperspektiv men senare också ur ett samhällsperspektiv.

Som programansvarig för Lunds universitets magisterprogram i mänskliga faktorer och systemsäkerhet interagerar han med erfarna studenter från hela världen vilka representerar högriskindustrier såsom flyg, sjöfart, sjukvård, energiproduktion, polis, militär och till och med webb-operations.

Immunförsvarets dolda spelare

Föredrag av Charlotte Rolny

Charlotte är forskargruppschef/universitetslektor vid Lunds universitets avdelningen för translationell cancerforskning.
Gruppens forskning fokuseras främst inom tumörimmunologi, särskilt att förstå beteendet hos Tumor-Associated Macrophages (TAMs) och dedikerat att finns nya mål som programmerar om immunosuppresiva och pro-metastatiska TAMs till en antitumörfenotyp.
Labbet använder toppmoderna molekylärbiologi tekniker, musmodeller och patientmaterial för att finna mekanismer som styr TAM-fenotyper. Genom att inrikta på dessa mekanismer, med det övergripande målet att programmera om pro-tumöra TAMs till ett antitumörtillstånd, påverkas flera olika komponenter hos cancerfria celler inom tumörens mikromiljö, som slutligen förhindrar tumörtillväxt och metastaser.

Roande / oroande information om pensionssystem

Föredrag av Eddie Olsheimer

Eddie Olsheimer, som är pensionär sedan många år, berättade om pensionsförsäkringar. Han har arbetat som konsult och föreläsare med anställningar bl.a. på Svenska Finans och på Trygghet o Finans. Ett uppdrag som bl.a. inneburit mycket resande runtom i landet, med föreläsningar på uppdrag av skilda fackliga organisationer. Numera har dessa organisationer bytts ut mot seniora organisationer typ SPF mfl under rubriken ”Blod är det tjockare än vatten?”

Sepsis en bortglömd folksjukdom

Föredrag av Adam Linder

Sepsis (när en infektion blir livshotande) är en bortglömd folksjukdom som drabbar lika många som cancer och har högre dödlighet än hjärtinfarkt och är mycket dyrt. Sepsis är ett komplext syndrom och borde precis som cancer inte klassas som en sjukdom utan många olika beroende på vilken bakterie som orsakar infektionen, vilket organ infektionen först drabbar och kanske viktigast av allt i vilket inflammatoriskt stadie den individuella sepsispatienten befinner sig i när den söker vård.
Adams grupp fokuserar på att kartlägga kännedom, incidens, epidemiologi, långtidseffekter, patofysiologi, biomarkörer, diagnostik och nya behandlingar för sepsis. Gruppen fokuserar på att kartlägga sepsisförloppet för att kunna ”personalisera” sepsisdiagnostik och behandling. De studerar även specialgrupper av sepsis; som hjärnhinneinflammation, cancer-relaterad och postoperativ sepsis. Slutligen arbetar de med att öka kännedomen om sepsis bland befolkning genom samarbete med sepsisfonden.

Vart är vi på väg? Om teknikens framtid

Föredrag av Björn Åkerman

Vart är vi på väg? - Om teknikens framtida möjligheter.

Under en längre tid har vi haft en exponentiell teknikutveckling. Under de kommande åren talar man om en Hyper Change-period, som kommer att ge oss lika mycket som de senaste sextio åren.

Vad kan vi förvänta oss? Björn gav oss några tänkbara scenarion.

När AI blir kunskapskälla

Föredrag av Olof Sundin

Generativ AI producerar syntetisk information med hög grad av personalisering, utifrån de instruktioner – så kallade prompter – som användaren ger. Men kan vi lita på den informationen? Förändras vår syn på expertis när AI blir en allt vanligare kunskapskälla? Och kan vi alls granska det AI producerar med traditionella källkritiska verktyg?

Olof Sundin, professor i biblioteks- och informationsvetenskap, gav en inblick i hur generativ AI utmanar etablerade former av kunskapsproduktion. Han visade exempel på hur AI-genererad information används för att argumentera för viss kunskap, och lyfte riskerna med att behandla AI som om den vore en neutral faktamaskin. Han belyste vilka konsekvenser den ökande spridningen av syntetiskt innehåll kan få – även för tilliten till traditionell expertis.

Drönares potentiella nytta

Föredrag av Johan Bergström

Johan är professor i Risk och Säkerhet vid Avdelningen för Riskhantering och Samhällssäkerhet. Föreståndare för Lunds universitets Centrum för Beredskap och Resiliens (LUPREP). Bedriver forskning, undervisning och handledning inom riskhanteringsområdet såväl i ett samhällsperspektiv som ett organisationsperspektiv.
Sedan 2025 föreståndare för Lunds universitets nya tvärvetenskapliga centrumbildning för forskning och utbildning i beredskap och resiliens (LUPREP). Centrumbildningen innefattar forskarskola, två nya magisterprogram samt samverkansaktiviteter.
Har tidigare erfarenhet av att bygga upp forskningsmiljöer och infrastrukturer inom de aeronautiska vetenskaperna och då med fokus på hållbart flyg, obemannat flyg och flygsäkerhet.

Sagan om Servo-ventilatorn

Föredrag av Björn Jonson

Björn Jonson blev på 1960-talet anställd vid Håkan Westlings nystartade avdelning för klinisk fysiologi i Lund. Han fick ansvar för avdelningens lungfysiologiska del och fann snart att dåtidens utrustning hade stora brister.
I samarbete med Sven Ingelstedt(1918–1979) började han fundera över hur apparater som skall stödja patienters andning egentligen borde fungera. Han fick fria händer att konstruera en andningsmaskin, och i samarbete med Sven-Gunnar Olsson, en ingenjör på Elema-Schönander AB, skapades en första modell av vad som kom att bli den framgångsrika respiratorn med flödesreglering, Servoventilatorn.
I samarbete med anestesiologen Lars Nordström introducerades Servoventilatorn internationellt. Respiratorn inte bara stödde patientens andning efter dennes behov, utan gav också mätvärden som kunde användas för att diagnosticera och följa patientens andningsproblem och bidrog därmed till utvecklingen av specialiserade intensivvårdsavdelningar.